Jag gillar Annika Dahlqvist. Hon skriver om det hon tycker är viktigt, oavsett hur andra kommer att reagera och varje gång har hon också haft rätt, även om media gärna först gjort sig lustiga över hennes uttalanden. Nu har hon skrivit om hur kaffebröd ökar risken för demens, men också att cancerceller behöver socker och det är oerhört spännande att läsa vidare om det här. Det är inget som Annika har hittat på, utan något som bygger på en mycket gammal upptäckt. Många tankar väcks.
Varför behandlas som exempel inte cancerpatienter genom att utesluta kolhydrater helt i deras kost? Visst, det händer på några platser, men är knappast mainstream. Så ofantligt många människor, skulle förmodligen aldrig ha behövt dö en plågsam död i förtid.
Det började 1924 då biokemisten och Nobelpristagaren Otto Heinrich Warburg kom fram till att cancerceller och cancertumörer behöver glukos för att kunna växa. Utan glukos, dvs socker, kan alltså cancer inte växa. Istället för att bygga vidare på den här upptäckten, ska vi bara proppa dessa sjuka människor fulla med cellgifter och stråla på med radioaktiv strålning som i sig kan ge mycket farliga biverkningar och dessutom är oerhört jobbiga för kroppen. Men det skulle å andra sidan troligen vara svårt för läkemedelsindustrin att kunna förpacka och sälja ett uteslutande av kolhydrater. Den behandlingen sker dessutom samtidigt som de erbjuds den vedervärdiga sjukhusmaten som är fullproppad med kolhydrater. På vägen ut hinner den cancersjuke kanske också med att i någon av automaterna köpa en burk Coca Cola och en färdig smörgås med margarin, klistrad skinka full av socker och e-ämnen på en bit rågbröd, också den full av socker och olika tillsatser.
Jag bara undrar.