Aktuell forskning

Visst kan patent fylla en viktig funktion så att människor får betalt för sina investeringar för att uppfinna något, men när det går att ta patent på saker som redan finns i vår kropp, känns det inte bara fel utan jättefel. Som exempelvis när någon tydligen kunnat ta patent på den mjölksyrabakterie som finns i våra tarmar sedan vi fått i oss den naturligt under förlossningen. Kommer barn i förlängningen att få betala royalties för att de föds utan kejsarsnitt?

Zygomyceter är en typ av mikrosvampar som kan omvandla sådant som de vanliga jästsvamparna inte klarar av att omvandla till etanol. Exempelvis sulfitkok från pappersmassaindustrin. De här svamparna tros kunna spela en stor roll i framtidens energiförsörjning. Vad som verkar vara mindre bra, är att de också används vid framställning av djurfoder så att boskap och odlad fisk kommer att få äta ännu mer onaturlig mat, vilket i slutändan också ger sämre kött. 

Visste du att insulinresistensen generellt sett bli högre och högre ju äldre vi blir? Det vill säga att vi behöver mer och mer insulin för att uppnå samma effekt? Eller att de som inte utvecklat detta, har större språkinlärningsförmåga? Alltså, behåll eller förbättra din känslighet för insulin och samtidigt din hjärnas kognitiva förmåga genom att gå ner i vikt, motionera och inte belasta kroppens egna insulinfabriker i form av de langerhanska öarna i bukspottkörteln genom att undvika kolhydrater.

Och nej, det är inte så roligt som det verkar, tyvärr. Viltfångade aborrar utanför svenska reningsverk har spår av upptill 23 olika läkemedel.

http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/lakemedel/article3391529.ece

Eller så kanske det inte handlar om gud utan någon helt annan.

Alltså, att vetemjöl inte är bra för oss, är uppenbart för den som provat att leva utan. Jag pratar inte om gaser i magen eller sura uppstötningar och inte heller om ett blodsocker som åker berg och dalbana, utan om tarmirriterande gluten och andra substanser som gör oss sjuka och försämrar vårt upptag av viktiga mineraler.

Istället för att sluta äta vete, har nu forskare tydligen börjat forska i hur det går att minska blodsockersvängningarna. Lite bra det visserligen, men allt det andra då? Varför inte helt enkelt sluta äta vete, det är ju det allra enklaste. Istället har de kommit på att genom att tillsätta guargummi, så minskar de snabba svängningarna, även om det fortfarande triggar onödigt mycket insulin som ändå gör oss sjuka när vi äter kolhydrater i de mängder som bröd innebär. Dessutom finns ju de övriga nackdelarna kvar.

Guargummi har för övrigt visat sig innehålla stora rester formaldehyd från tillverkningsprocessen.

Hur tänker man då som forskare?

Skulle tro att brödindustrin investerat stora pengar i den här forskningen…

Att mjölk, men också för mycket grädde kan bromsa och till och med stoppa fettförbränningen är ingen nyhet. Nu verkar forskare emellertid ha kommit på varför detta sker. Det är inte mjölksockret primärt som ger insulinpåslaget, utan vissa aminosyror i mjölken och förmodligen även grädde, som informerar kroppen om att det snart kommer mjölksocker som ska tas om hand.

Kanske är detta en egenskap som vi behöver för att få extra tid för att kunna bryta ned det mer svårsmälta mjölksockret. Oavsett vilket, kan det vara en förklaring till varför överdrivna mängder vispgrädde ger den effekt den ger.

Nu har det kommit en ny undersökning som tyder på att nypon kan sänka högt blodtryck och minska nivåerna av LDL. Förslagsvis, kanske nyponte då kan vara en bra start. Jag misstänker däremot att det istället kommer innebära att det snart kommer att finnas "extra nyttigt" bröd att köpa berikat med nypon utöver det vanliga sockret som Svenska Brödinstitutets talesperson Ingemar Gröön hävdade var nödvändigt för att svenskarna skulle köpa bröd.

SLU har genomfört en studie för att undersöka om det finns någon skillnad när det gäller pris i förhållande till innehåll av omega-3 i kapslar med omega-3. Resultatet är trevligt för oss konsumenter eftersom det tydligen inte finns något sådant samband. Mängden som står på burkarna, överensstämmer i regel också med innehållet. Kapslarna skyddar också oljan överlag lika bra från oxidation beroende på tillsatser av antioxidanter och avsaknad av luft. För omega-3 på flaska, kan resultatet se annorlunda ut.

[PRESSMEDDELANDE 2012-01-18] En mätning av längden på de yttersta delarna av cellens kromosomer, telomererna, genom ett enkelt blodprov kan säga oss något om både struktur och funktion hos hjärnan. Det visar Mikael Wikgren i sin avhandling som han försvarar den 20 januari vid Umeå universitet.

Längden på telomererna är intressanta därför att de blir kortare vid varje celldelning, och en alltför kort längd förhindrar fortsatt celldelning. Vidare kan telomerförkortningen accelereras av bl. a. oxidativ stress och inflammation. Detta har gjort att telomerlängden blivit intressant att studera som en biologisk markör för åldrande och sjukdom.

I sin avhandling visar Mikael Wikgren att telomerlängden mätt i vita blodkroppar kan relateras till flera olika strukturella och funktionella egenskaper hos hjärnan. I takt med att vi åldras sker en generell krympning (atrofi) av hjärnans storlek. Avhandlingen visar att kortare telomerlängd är förknippat med högre grad av atrofi i hjärnans djupare lager. Kortare telomerer sågs även hos personer som på magnetkamera-undersökningar uppvisade s.k. hyperintensiteter, ett fenomen som kan indikera skador i hjärnans vävnad.

Både hjärnatrofi och hyperintensiteter kan ses hos friska personer, men förekommer i högre grad vid nedsättningar i hjärnans funktion och indikerar ökad risk för exempelvis demensutveckling. Telomerlängden är även kopplad till storleken på hippocampus, en del i hjärnan vars funktion är viktig för det episodiska minnet (upplevelseminnet). Resultaten visar också på ett samband mellan telomerlängd och hur väl det episodiska minnet fungerar.

I en av studierna beskrivs även resultat som visar att telomererna är kortare hos personer med återkommande depressioner. De kortare telomererna hos deprimerade kan till stor del kopplas till ett s.k. hypokortisolemiskt tillstånd, ett tillstånd som associerats med kronisk stress. Kortare telomerlängd är även förknippat med högre nivåer av självskattad stress hos icke-deprimerade. Fynden tydliggör koppling mellan telomerers längd och stress, samt stressens betydelse för depressiv sjukdom. Sammantaget visar fynden att telomerlängden i vita blodkroppar har potential att användas som biologisk markör för strukturella och funktionella egenskaper hos hjärnan. Resultaten kan också hjälpa till att bättre förstå hur hjärnan åldras.

Mikael Wikgren är född och uppvuxen i Skellefteå och har studerat biomedicin vid Umeå universitet. Han är nu doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri.

Fredagen den 20 januari försvarar Mikael Wikgren sin avhandling med titeln Telomeres and the brain – an investigation into the relationships of leukocyte telomere length with functional and structural attributes of the brain (svensk titel: Telomerer och hjärnan – en undersökning av sambanden mellan leukocyt-telomerlängd och funktionella och strukturella egenskaper hos hjärnan). Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal E04, byggnad 6E, Biomedicinhuset. Fakultetsopponent är professor Brenda Penninx, Department of Psychiatry, VU University Medical Center, Amsterdam, Nederländerna. Disputationen hålls på engelska.

Läs hela eller delar av avhandlingen på http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:466502

[PRESSMEDDELANDE 2012-01-18] Sömnbrist gör din hjärna hungrig.

Ny forskning från Uppsala universitet visar att den del av hjärnan som bidrar till människans aptitkänsla påverkas av sömnbrist. Dåliga sömnvanor kan därför påverka människors risk att bli överviktiga på lång sikt.

Resultaten publiceras nu i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. Forskarna Christian Benedict och Helgi Schiöth från Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet har i en tidigare artikel, publicerad i tidskriften Amercian Journal of Clinical Nutrition, påvisat att en enda natt av total sömnbrist hos unga vuxna män minskade omsättningen av näringsämnen påföljande morgon.

Forskningen visade även att försökspersonerna fick ökade hungernivåer vilket indikerar att sömnbrist påverkar hur vi uppfattar mat. I en ny forskningsstudie har Christian Benedict, tillsammans med kollegor från Uppsala universitet och forskare från andra Europeiska universitet nu systematiskt undersökt vilka regioner i hjärnan som styr vår aptit.

Med hjälp av magnetröntgen (fMRI) har forskarna undersökt hjärnorna hos 12 normalviktiga manliga studenter medan de fick titta på bilder av olika livsmedel. Sedan har forskarna jämfört skillnaderna som uppstod efter en natt med normal sömn och efter en natt utan sömn. Christian Benedict berättar: – Efter en natt av sömnbrist visade studenterna hög aktivering i ett område av hjärnan som är involverad i människans vilja av att äta. När vi betänker att sömnbrist är ett ökande problem i det moderna samhället visar våra resultat att dåliga sömnvanor kan påverka människors risk att bli överviktiga på lång sikt.

Därför är det viktigt att sova ungefär åtta timmar varje natt för att hålla en stabil och hälsosam kroppsvikt.

Benedict C et al. Acute sleep deprivation enhances the brain’s response to hedonic food stimuli: an fMRI study. Journal of Clinical Endocrinol Metab, in press. Läs mer om Christian Benedicts tidigare forskning om kopplingen mellan sömn och kroppsvikt.

Läs mer om Christian Benedicts tidigare forskning om kopplingen mellan sömn och kroppsvikt.

Karolinska institutet publicerade nyligen en metaanalys*, alltså en sammanställning av andra vetenskapliga undersökningar, som tyder på att charkuteriprodukter ökar risken för cancer i bukspottkörteln med hela 19%.

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=135908&l=sv&newsdep=130

Väljer du LCHF, där det är viktigt att välja naturliga och oprocessade livsmedel, minskar du alltså också risken för cancer på ytterligare ett sätt.

Statiner minskar tydligen inte bara kroppens muskelmassa, utan ökar också risken för diabetes.

http://blogg.passagen.se/millimetervagor/entry/statiner_%C3%B6kar_risken_f%C3%B6r_diabetes

Eftersom det vid försök på råttor också visat sig öka risken för cancer kan man undra varför någon överhuvudtaget ska äta dessa.

Träning är ännu nyttigare än forskare tidigare trott.

Utöver att träning bland annat ger ökad muskelmassa, bättre tålighet mot kolhydrater och mera energi, så aktiverar den också ett hormon som tidigare var okänt. Forskarna har döpt det till iricin och det som gör det här hormonet unikt, är att det kan omvandla vita fettceller till bruna. Det här förbättrar vår förbränningsförmåga i och med att de bruna fettcellerna också innehåller mitokondrier, alltså kroppens egna små energiproducerande miniatyrkraftverk. Men för dig som tränar mycket så har du så klart redan upplevt den här upptäckten, men nu vet du i alla fall lite mera varför det blir som det blir.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4903409