Forskning är ofta intressant

Men sällan och om ens någonsin en sanning som gäller under alla förutsättningar, utan i regel endast ett mycket väl avgränsat område. Utan ett väldefinierat och välavgränsat problem, blir det mycket svårt att komma fram till någon slutsats.

Det som ytterligare komplicerar, är att det startar med en hypotes, alltså ett antagande om något, som sedan ska bevisas. Om hypotesen inte visar sig vara sann, riskerar en hel del av forskningen att vara i onödan, även om den så klart också kan innebära nya upptäckter.

Ofta kan också prestige bygga stora och i realiteten oöverstigliga hinder. Exempelvis om den doktorand som forskar kommer fram till något som motsäger den handledande professorns egen forskning.

Eller finansiärer, som den doktorand jag en gång gick samma kurs som. Hon forskade och statliga Vägverket betalade forskningen. Hon berättade att hon kommit till att det inte var farten som orsakade mest olyckor, utan trötthet. Hennes handledare på statliga Vägverket talade om för henne att hon hade fel och skulle ändra sin avhandling, vilket hon också gjorde. Jag har svårt att tänka mig att hennes berättelse på något sätt skulle vara unik.

När jag tankade idag kom jag att tänka på henne igen. Undrar om den farliga tröttheten som hon berättade om, kan ha någon att göra med blodsockersvackorna, som orsakas av de blixtsnabba kolhydrater som finns på alla bensinmackar världen över.